Den 23 april 1922 spelade Göteborgsalliansen 0–0 mot Újpesti TE på Gamla Ullevi inför 8 000 åskådare. Trots att målen uteblev blev det en händelserik match med många farligheter och ett ungerskt försvar som stod pall för upprepade svenska försök.

Göteborg fick göra vissa förändringar i laget. Dagens Nyheter noterade att “Liljenberg ryckte in som back i stället för Henning Svensson, som var skadad, och Lillien och Albert Andersson kunde heller inte ställa upp.” Trots frånvaron såg laget starkt ut på papperet och började matchen bäst. Redan i första halvlek skapade göteborgarna flera klara chanser. Fridolf Jonsson skickade iväg ett hårt skott från vänstern som träffade planket och föll till Herbert Karlsson, men enligt Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning “fick Karlsson ej ordentlig kontroll över bollen, och chansen gick därför över.”

Anfallen byggdes ofta kring Karlsson och Albert Olsson, som i kombination väckte publikens intresse. Men ungrarnas försvar var förstklassigt. Sporthirlap framhöll att “lagets ryggrad var bröderna Fogl, som bröt nästan varje svenskt anfall.” Även målvakten Knoll fick beröm för sin kyla och sina snabba ingripanden.

Även om göteborgarna dominerade långa stunder av första halvlek, hotade ungrarna i sina kontringar. Priboj och Szidon fick ytor på kanterna, medan Schaller serverade precisa inlägg som dock inte förvaltades. Göteborgs Dagblad konstaterade att “nervositeten i början skapade en del farliga situationer för göteborgarna, men småningom jämnade spelet ut sig.”

Efter paus sjönk tempot och svenskarna orkade inte hålla trycket uppe. Kombinationerna saknade skärpa och många anfall rann ut i sanden. Göteborgs-Posten menade att “sjuttio procent av matchen fördes på ungrarnas planhalva, men göteborgarnas forwardskedja saknade samspel för att kunna göra det gällande.” Karlsson försökte vid flera tillfällen ta sig igenom på egen hand, men möttes konsekvent av ett stabilt försvar.

Samtidigt skakades det svenska försvaret några gånger. Målvakten Zander räddade skickligt sedan Priboj skjutit hårt från nära håll, och Klingström fick rensa undan flera gånger. Den ungerska pressen beskrev backlinjen som robust men ibland osäker, medan Sporthirlap konstaterade att “svenskarna sköt nästan dubbelt så mycket som ungrarna, och bättre, men utan träffsäkerhet i de avgörande ögonblicken.”

Mot slutet jagade båda lagen segermålet, men matchen slutade mållös. Domaren Sophus Hansen från Köpenhamn fick beröm från alla håll för sin lugna ledning. Göteborgs Dagblad sammanfattade: “Trots energiska försök från svenskarna, särskilt genom Karlsson, lyckades de inte bryta igenom. Ungrarnas försvar stod fast, och 0–0 var ett rättvist resultat.”