Inför 12 114 åskådare på Gamla Ullevi den 29 maj 1952 mötte Göteborgsalliansen Corinthians i en match som pressen beskrev som ett ”målkalas” och en ”lekstuga” för brassarna. Domare Gösta Lindberg ledde tillställningen som slutade 9–3 till gästerna, ett resultat som tangerade allianslagets rekord i antal insläppta mål. Som tidningen torrt konstaterade: ”Kurt Thorstensson tangerade sitt baklängesrekord”, vilket underströk försvarets sammanbrott.

Redan efter sex minuter tog Corinthians ledningen genom Cláudio, och även om centerhalven Goiano olyckligt kvitterade med ett självmål i den 21:a minuten fanns det aldrig något verkligt tvivel om utgången. I paus ledde gästerna med 3–1 efter ytterligare mål av Cláudio och Carbone, och anfallsspelet beskrevs som ”briljant” och ”på en nivå som sällan skådats på Ullevi”. Tidningen framhöll hur gästerna förenade konstfullhet med effektivitet, medan Göteborgsalliansens försvar ”stod helt handfallet” inför tempo och teknik.

Den andra halvleken utvecklades till vad GHT kallade en ”brasiliansk uppvisning”. Cláudio fullbordade sitt hattrick, Carbone nätade två gånger, och dessutom skrev sig Nelsinho, Nardo och Colombo in i målprotokollet. Uttrycket ”lekstuga” fångade känslan av dominans: våg efter våg av brasilianska attacker, intrikata passningskombinationer och avslut från alla håll. Målvakten Yngve Bergfelt blev gång på gång utlämnad, och även hans bästa ingripanden kunde inte stoppa målfloden. Publiken på Ullevi svarade enligt rapporten med entusiasm snarare än besvikelse, och applåderade gästernas finess.

Göteborgsalliansen fick ändå några glädjeämnen. Karl-Alfred Jacobsson gjorde två mål i andra halvlek, först till 2–7 och senare 3–8. Bengt Berndtsson hade även del i kvitteringen i första halvlek, då hans press tvingade fram Goianos självmål. Men insatserna blev isolerade glimtar i en match där försvaret aldrig fick ordning. Rune Emanuelsson och Henry Larsson slet på halva linjen, men Corinthians snabba forwards satte dem ständigt under press. Tidningen menade att ”Alliansen gjorde inte bort sig”, eftersom marginalen snarare speglade ”brasiliansk styrka än svensk svaghet”, men betonade samtidigt den läxa i modern fotboll som gavs på Ullevis gräs.

Under andra halvlek genomförde brassarna flera byten, bland andra Narciso, Rosalém och Lorena, utan att kvaliteten sjönk. Tvärtom tillförde de nya krafterna ytterligare tryck. När Colombo gjorde det nionde och sista målet i den 87:e minuten hade publiken redan för länge sedan accepterat utgången. GHT konstaterade att detta var ”den bästa matchen under europaturnén” för gästerna.