Antal Vágó (1891-1944)

Antal Vágó föddes i Pásztó, Ungern den 9 augusti 1891. Som representant för MTK Budapest FC gjorde han 2 matcher och 0 mål mot Göteborgsalliansen.

Antal Vágó (egentligen Weisz) var en ungersk fotbollsspelare som spelade som mittfältare (fedezet) och representerade Ungerns landslag 17 gånger mellan 1908 och 1917. Han spelade sin första klubbfotboll i Fővárosi TC innan han 1911 gick till MTK Budapest, där han tillbringade större delen av sin karriär.

Under sina tolv säsonger i MTK vann han åtta ungerska mästerskap (1913/14, 1916/17, 1917/18, 1918/19, 1919/20, 1920/21, 1921/22, 1922/23) och fyra gånger den ungerska cupen (1911, 1912, 1914, 1923). För klubben spelade han totalt 180 matcher och gjorde sju mål. Under första världskriget gjorde han militärtjänst som chaufför och spelade en kort period för Wiener AF i Österrike under 1916.

Vágó var även en del av det ungerska landslaget vid OS i Stockholm 1912, där Ungern slutade på femte plats. I landslaget ingick han ofta i den klassiska innermittfältstrion tillsammans med Biró Gyula och Károly Jenő. Han var särskilt uppskattad för sitt försvarsspel, sin placering och sitt brytningsspel, samt för sin pålitlighet och speluppfattning.

Antal Vágó var judisk och blev under andra världskriget ett av offren för den ungerska fascistiska Pilkorsrörelsen. I slutet av 1944 blev han skjuten och hans kropp kastades i Donau, en händelse som idag uppmärksammas vid förintelsemonumentet "Skor vid Donaus strand" i Budapest.

Antal Vágó gick ur tiden den 30 december 1944, 53 år år gammal.