Sveriges idrottsspel 1923
Som ett av huvudinslagen i Sveriges idrottsspel 1923 väckte fotbollsturneringen stort intresse, särskilt i Göteborg – en stad där sporten redan hade ett starkt fäste. En särskild kommitté bildades för att organisera turneringen, ledd av direktör Gösta Dalman och med bland andra fotbollsprofilen Anton Johansson från Stockholm i nyckelroller.
Efter många överväganden beslöt kommittén att arrangera turneringen som en serietävling mellan fyra stadslag, med matcher mellan den 9 och 15 juli. Ursprungligen planerades deltagande från London, Amsterdam och Göteborg, men på grund av diplomatiska spänningar efter första världskriget – i synnerhet mellan England och de tidigare centralmakterna – motsatte sig London att Wien skulle delta. Som följd av detta ersattes Wien med Köpenhamn. Även Amsterdam byttes ut mot Haag.
Turneringen inleddes med en invigningsmatch på Slottsskogsvallen redan den 13 maj, där ett kombinerat svenskt landslag mötte och förlorade mot Göteborgsalliansen med 0–2. En särskild federationsmatch spelades också den 10 juni, där Sverige besegrade Österrike med 4–2.
Serietävlingen öppnades den 9 juli med matchen Haag–Köpenhamn, där Haag något överraskande vann med 3–2 trots dansk spelmässig dominans. Göteborg inledde sin turnering dagen därpå mot London i ett mycket publikdragande möte. Över 12 000 åskådare fyllde Slottsskogsvallen och såg hemmalaget vinna med 2–1.
Den tredje matchen, Haag–London, spelades inför betydligt mindre publik och slutade med ytterligare en seger för Haag (3–2). Torsdagens match mellan Göteborg och Haag blev en maktdemonstration från värdstaden, som vann med klara 4–0 efter ett omstuvat lagupplägg.
London hamnade sist i tabellen efter sin tredje raka förlust, denna gång mot Köpenhamn (1–2). Slutmatchen mellan Köpenhamn och Göteborg avgjordes söndagen den 15 juli. För att vinna hela turneringen krävdes det att danskarna slog Göteborg med minst tre måls marginal – något de inte lyckades med trots ett starkt spel. Matchen slutade 0–0 och Göteborg korades till slutsegrare i turneringen.
Det blev en lokal triumf som passade utmärkt in i spelens helhet, och ytterligare stärkte Göteborgs ställning som svensk fotbollsmetropol.
Efter många överväganden beslöt kommittén att arrangera turneringen som en serietävling mellan fyra stadslag, med matcher mellan den 9 och 15 juli. Ursprungligen planerades deltagande från London, Amsterdam och Göteborg, men på grund av diplomatiska spänningar efter första världskriget – i synnerhet mellan England och de tidigare centralmakterna – motsatte sig London att Wien skulle delta. Som följd av detta ersattes Wien med Köpenhamn. Även Amsterdam byttes ut mot Haag.
Turneringen inleddes med en invigningsmatch på Slottsskogsvallen redan den 13 maj, där ett kombinerat svenskt landslag mötte och förlorade mot Göteborgsalliansen med 0–2. En särskild federationsmatch spelades också den 10 juni, där Sverige besegrade Österrike med 4–2.
Serietävlingen öppnades den 9 juli med matchen Haag–Köpenhamn, där Haag något överraskande vann med 3–2 trots dansk spelmässig dominans. Göteborg inledde sin turnering dagen därpå mot London i ett mycket publikdragande möte. Över 12 000 åskådare fyllde Slottsskogsvallen och såg hemmalaget vinna med 2–1.
Den tredje matchen, Haag–London, spelades inför betydligt mindre publik och slutade med ytterligare en seger för Haag (3–2). Torsdagens match mellan Göteborg och Haag blev en maktdemonstration från värdstaden, som vann med klara 4–0 efter ett omstuvat lagupplägg.
London hamnade sist i tabellen efter sin tredje raka förlust, denna gång mot Köpenhamn (1–2). Slutmatchen mellan Köpenhamn och Göteborg avgjordes söndagen den 15 juli. För att vinna hela turneringen krävdes det att danskarna slog Göteborg med minst tre måls marginal – något de inte lyckades med trots ett starkt spel. Matchen slutade 0–0 och Göteborg korades till slutsegrare i turneringen.
Det blev en lokal triumf som passade utmärkt in i spelens helhet, och ytterligare stärkte Göteborgs ställning som svensk fotbollsmetropol.
London XI 
Haag XI 
Stævnet 
