På Gamla Ullevi den 29 maj 1951, inför 22 871 åskådare, var Göteborgsalliansen nära att stå för en sensation mot Portuguesa, men gästerna från Brasilien vände under matchens sista kvart och vann med 2–1. Matchen, som dömdes av Gösta Lindberg, bjöd på en tydlig kontrast mellan nordisk saklighet och brasiliansk artisteri.

Alliansen tog ledningen. I den 59:e minuten satte Tryggve Granqvist 1–0 efter att Karl-Alfred Jacobsson spelat fram. Målet tände publiken och verkade störa brasilianarna, som fram till dess hade haft stort bollinnehav och imponerat med teknisk elegans men utan att få utdelning. Tidningen noterade att Portuguesas spel var ”mera attraktivt än effektivt”, då de blandade snillrika passningar och bollbehandling med svag utdelning.

Kvitteringen kom i den 73:e minuten. Nininho utnyttjade ett läge och placerade bollen förbi Henry Andersson i Alliansens mål. Därmed visades den ständiga faran i gästernas anfallsspel, som förenade finess med tempo. Tolv minuter senare avgjordes matchen. Julinho, beskriven som en av planens mest hotfulla anfallare, slog in 2–1 i den 85:e minuten och bekräftade på nytt brasilianarnas skärpa i avgörande lägen.

GHT framhöll målvakten Yngve Bergfelt, som enligt tidningen stod ”i klass med Brasiliens bästa målvakter”. Hans räddningar hindrade Portuguesa från att vinna med större siffror. Samtidigt noterades att gästerna slösade bort otaliga chanser, där briljansen i uppbyggnadsspelet överskuggades av svag avslutning.

Göteborgsalliansen bjöd på motståndskraft och hotade stundtals med kontringar, men skillnaden i teknisk kvalitet blev tydlig. Brasilianarna behandlade bollen med artisteri, ”dribblade som om den vore fastknuten vid foten”, en observation som underströk skillnaden i spelstil. Att hemmalaget ändå höll ledningen till den 73:e minuten visade på disciplinerat försvarsspel och Granqvists samt Jacobssons effektivitet i anfallet.

Publiken på Ullevi bjöds på både dramatik och underhållning. Även om Alliansen inte orkade stå emot till slutet, blev matchen ett starkt intryck av två fotbollsvärldar som möttes: svensk disciplin mot brasiliansk improvisation, där Portuguesa till sist drog det längsta strået.