Göteborgsalliansens möte med Torpedo Moskva på Gamla Ullevi onsdagen den 7 juni 1967 slutade med en kontrollerad 2—0-seger för de ryska mästarna. Bara 1 451 åskådare hade sökt sig till läktarna när Viktor Sjustikov sköt ledningsmålet redan efter fyra minuter och David Pais fastställde resultatet i slutminuterna. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning gav en tydlig ram åt kvällen: “Torpedos tredje fotbollsmatch på svensk botten gav dess tredje seger. I en vänskaplig och småtrevlig uppgörelse på Gamla Ullevi slog de ryska mästarna Alliansens reservbetonade elva med 2—0 (1—0). Endast 1.451 personer åsåg det hela och den grånade habituéns tanke gick tillbaka till 1947 då folk köade framför tidningscentralerna nattetid för att överhuvud taget få en biljett till Dynamos gästspel. Andra tider, andra attraktionsvärden...” (GHT).

Göteborgsalliansen ställde upp i 2–3–5 med Åke Bergling i mål, Lennart Wing och Yngve Samuelsson som backpar samt Lennart Wallin, Perth Wåhlin och Lars-Ove Haraldsson i halvlänken. Kedjan bestod från vänster av “Bebben” Johansson, Rolf Hansson, Jan Olsson, Leif Claesson och Bengt Berndtsson. Torpedo valde en avvikande formation, 4–3–3, med Eduard Sjapovalenko i mål bakom Vladimir Brednev, Vladimir Saraev, Leonid Pachomov och Vjatjeslav Andrejuk, ett tremannamittfält med Valentin Ivanov, Viktor Aleksejev och Viktor Sjustikov samt en anfallsfront med Gennadij Sjalimov, David Pais och Vladimir Sjtjerbakov.

Redan inledningsvis tog gästerna kommandot. Sjustikov avancerade från mittfältet och avlossade ett långskott som smet in bakom Bergling till 0—1. Därefter kunde Torpedo styra tempot och lät bollen gå inom laget. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning noterade att “Torpedo smekte bollen mjukt och följsamt från man till man men gick in för att behålla den än för att placera den i Åke Berglings nät och så måste det väl bli när ett lag formerar sig med hela åtta försvarare och blott tre forwards. Man hade glatt sig åt att få återse den 60-faldige internationale Ivanov, men tvärtom alla uppgifter i reklamen — som helst bör vara sann och korrekt — ställde denne inte upp. Man fick i stället en ytterst jämn och vältränad samling spelare på ögats näthinna och skall några enskilda absolut nämnas må det bli den bandageförsedde kaptenen Brednev i backlinjen, den ambitiöse Schustikov i mittfältet samt den genombrottspigge Pais i anfallet.” (GHT).

Alliansförsvaret fick därmed huvudsakligen ägna sig åt att skydda straffområdet, med Wallin och Wåhlin neddragna framför Wing och Samuelsson. När hemmalaget kom upp i banan sökte man Claesson centralt och Berndtsson på högerkanten, medan Johansson försökte bryta in från vänster. Före paus noterades ett par halvchanser, bland annat när Claesson inte fick riktig träff framför mål och Olsson sköt utanför efter ett inspel. Bergling tog hand om inläggen och de längre skotten utan problem efter den tidiga fullträffen.

I andra halvlek öppnades spelet mer. Göteborgsalliansen hade längre perioder med boll och Torpedos försvar tvingades falla hem mot Sjapovalenko. Mitt i halvleken kom den sekvens som Arbetet lyfte fram när hemmamålvakten höll laget kvar i matchen: “Den som tvivlat på om Alliansens UK verkligen gjorde rätt när Åke Bergling blev målvakt mot Torpedo skulle sett matchen på gamla Ullevi i går kväll. I vart fall minuterna 36—39 i andra halvleken, då var den 24-årige studeranden rent fenomenal. Frispelade ryssar tog sig om huvudet och undrade hur bollen klarar sig, fantomräddningar på löpande band. Det hjälpte nu inte Alliansen till annat än hyfsade siffror mot årets sovjetiska fotbollsmästare, 2—0 slutade den underhållande matchen, ett mål i vardera halvleken.” (Arbetet).

Under dessa minuter räddade Bergling flera frilägen från Pais och Sjalimov och boxade undan hörnor och inspel. Samtidigt skapade Alliansen sina bästa möjligheter: Claesson sköt strax utanför och Johansson missade målet från snäv vinkel efter ett inspel från höger. Torpedos backlinje med Brednev och Saraev i centrum höll dock ihop och tvingade avsluten till svåra lägen.

När krafterna mattades i hemmalaget återtog Torpedo initiativet och började utnyttja ytorna bakom halvorna. Avgörandet kom i den 86:e minuten när ett snabbt omställningsanfall frispelade Pais i mitten; han placerade bollen lågt förbi Bergling till 0—2 och definitiv spik i resultatet. Rubriken i Arbetet sammanfattade förloppet: “Jättematch av Bergling räckte inte mot Torpedo — Alliansens kedja missade chanser”.

Helhetsbilden från referaten är att Göteborgsalliansen, med flera nya namn i uppställningen, svarade för ett gediget försvarsspel och hade en formstark målvakt samt en stabil insats av Wallin, men saknade skärpa i avsluten. Torpedo Moskva framstod som ett välorganiserat och tekniskt skickligt lag som, trots defensiv balans, alltid hotade med Pais och hans medspelare när tempot skruvades upp. 2—0 på Gamla Ullevi blev därmed ett logiskt uttryck för rysk kontroll och en göteborgsk anfallskedja som den här kvällen inte förmådde omsätta sina lägen i mål.