Den 19 mars 1921 på Walhalla Idrottsplats möttes Göteborgsalliansen och GAIS i en träningsmatch som ett led i förberedelserna inför den stundande Ungernturnén. Inför 2 500 åskådare vann kombinationslaget med 2–1 efter att ha vänt underläge, där Erik Hjelm avgjorde tio minuter före slutet.

GAIS, som ställde upp med ordinarie lag, började piggt på den tunga planen efter veckans regn. Redan efter en kvart gav Albert Olsson laget ledningen. Som Dagens Nyheter rapporterade: ”Olsson avslutade med ett snabbt skott efter en välplacerad passning,” och hans mål belönade GAIS tidiga övertag. Kombinationen svarade därefter med att ta greppet om spelet, rullade boll ”med lugnt och säkert kombinationsspel” (GP) och skapade flera chanser i straffområdet.

Kvitteringen kom fem minuter före paus. Efter tryck från Filip Johansson och Gustaf Hermansson föll bollen lös och Karl Olsson fälldes i straffområdet. Han tog själv hand om straffen och slog in säkert, även om Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning påpekade att GAIS-målvakten Lukas Holmdahl ”borde ha räddat den.” Vid halvtid stod det 1–1 och matchen var helt öppen.

I andra halvlek blev kombinationens bättre organisation allt tydligare. DN betonade halvbackarnas förmåga: ”Deras uppspel till forwards var mestadels välplacerade och för kraftiga för Gaisförsvaret.” Ändå förblev GAIS farliga, särskilt genom Rune Wenzel på högersidan, och var nära att återta ledningen. GP noterade att Alliansens anfall, trots många bra lägen, ”inte alltid fullföljde sina chanser.”

Avgörandet föll i 80:e minuten. Ett snabbt anfall på kanten avslutades med ett inlägg från Gösta Clark. Hjelm hann först, tog emot nära mål och skickade in bollen förbi Holmdahl. ”Hjelms skott avgjorde matchen,” skrev DN och framhöll hans skärpa framför mål.

Trots hård GAIS-press i slutminuterna och en sen räddning av Robert Zander stod kombinationens försvar emot. GP sammanfattade att segern ”berodde mycket på Hillén, som i övrigt spelade en utmärkt match men inte kunde hindra Hjelms avgörande mål.”

Matchen, som i pressen beskrevs som både underhållande och nyttig träning, visade kombinationens övertag i lagspel. Som DN summerade: ”Gais spelade bra, men kombinationen bättre.”